Bo J A Haglund

Artiklar från 1990-talet

Haglund BJA.Samhällsdiagnosens roll i preventivt arbete - en teoretisk ram. Socialmedicinsk tidskrift 1990; 67, Nr 5-6:226-33

Haglund BJA.Folkhälsoarbete är förändringsarbete - från diagnos till åtgärder. Socialmedicinsk tidskrift 1990;67, Nr 5-6:222-5

Romelsjö A, Holland S, Nordström G, Haglund BJA, Hallqvist J, Svanström L, Diderichsen F. Primärvårdspersonalens medverkan i den kommundiagnostiska processen. Socialmedicinsk tidskrift  1990; 67, Nr 5-6:243-9

Haglund BJA, Jansson B. Samhällsdiagnos - ett hjälpmedel även i arbetsmiljöarbetet. Socialmedicinsk tidskrift 1990; 67, Nr 5-6:255-62

Bjärås G, Haglund BJA. Samhällsdiagnosens roll i planeringen av ett samhällsinriktat olycksfallsförebyggande arbete. Socialmedicinsk tidskrift 1990; 67, Nr 5-6:266-71

Bjärås G, Haglund BJA. Att mäta medborgardeltagande i ett samhällsinriktat hälsoprogram. Socialmedicinsk tidskrift 1990; 67, Nr 5-6:283-91

Tillgren P, Haglund BJA. Focusgrupper - kvalitativ metod i samhällsdiagnostiskt och förebyggande arbete. Socialmedicinsk tidskrift 1990; 67, Nr 5-6:276-82

Haglund BJA. Folkhälsoarbetets framtida forskningsfrågor.  . Socialmedicinsk tidskrift 1990; 67, Nr 5-6:301-10

Haglund BJA.Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet. Socialmedicinsk tidkskrift år 1996; no 2-3, 91-9

Haglund BJA. Hälsofrämjande arbete inför 21 århundradet. Socialmedicinsk tidskrift1998;75:79-

Taylor M-L, Haglund BJA, Tillgren P. Hälsopolitiska mål för grundskolan. Socialmedicinsk tidskrift1998;75:91-

Haglund BJA, Pettersson B. Att lära av erfarenheter: Systematisk beskrivning och kritisk granskning. 20 frågor om folkhälsoprojekt. Socialmedicinsk tidskrift1998;75106-

Haglund BJA. IT-nätverk och folkhälsoarbete. Socialmedicinsk tidskrift 1998;75: 120-

Fokus förfolkhälsoarbetet under 1980 och 1990 talen var dels en utveckling av de samhällsanalytiska verktygen och principerna för tillämpning, dels begreppet stödjande miljöer. Grundprincipenför samhällsanalysens tillämpning var delaktighet. Den som bär skon vet var den klämmer. Utan delaktighet i förändringsarbetet ingen långsiktig hållbarhet i folkhälsoarbetet.

Sedan Ottawakonferensen 1986 har begreppet Stödjande miljöer för hälsa utvecklats till en av nyckelstrategierna för hälsofrämjande arbete. Sambandet mellan miljö och hälsa fick då en ny ekologisk dimension, men det var först vid världshälsokonferensen i Sundsvall 1991 som praktiskt användbara definitioner utvecklades. Det innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Arbete med stödjande miljöer flyttar fokus dels frånesjukdomstänkande till hälso-tänkande e, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjlighter på vardagsarenor.